Ett par svarta kängor står på mattan vid balkongdörren. De har snörpning och dragkedja, men de går aldrig att trä på. De är förslutna så som världen.
Prydligt sida vid sida för att allt ska se så perfekt ut. Perfektionism in i minsta detalj, men rörigt i rummet, i hjärnan, i världen.

Fördragna persienner och dunkelt ljus, dimma över Mälaren och det dova ljudet från Essingeleden på andra sidan vattnet. Mullret och smällarn från fyrverkeriet över Mälaren. De smällar som förkunnar att det nya året är här.

Nya drömmar med det nya året som förkunnar nya löften som ska följas och förkunnas. Skrivas på Facebook så att ALLA kan se, så att ALLA kan höra.

Ett par svarta kängor på balkongdörrens matta med snörpning och dragkedja, dubbel kontroll för att de ska sitta som gjutna på fötterna. Med dolda drömmar och dolda talanger till jazzmusikens gungand